Sammanhang: Denna predikan hölls hos en ungdomsgrupp där jag inbjudits till.
”Jag har en vän som älskar mig” börjar en sång av Nils Frykman. Kanske det är så jag skall börja berätta om vem Jesus är för mig. ”Jag har en vän som älskar mig”.
Jag vill berätta för er om hans kärlek till mig. Och som alltid när man talar om kärlek, riskerar man att verka helt blåst i ögonen på den man berättar för. Men jag vill ta den risken. Risken att ni inte förstår, risken att din bild av Jesus inte stämmer med min, så att mina ord missar sitt mål. Ditt hjärta.
För du kommer aldrig att ”förstå” Jesus med ditt huvud. Det han är och det han gjort måste förstås med hjärtat. Det är som att försöka förstå en kram! Du kan med ditt huvud fatta att det är bra att kramas för att det ger värme, det visar samhörighet och ömhet… Men innan du fått en kram, upplevt den med ditt hjärta – så fattar du egentligen inget alls om det.
Det finns ett ställe i bibeln som jag tycker mycket om. (Joh 8:2-11)
Tidigt på morgonen kom han tillbaka till tempelplatsen. Allt folket samlades omkring honom, och han satte sig ner och undervisade dem. Då kom de skriftlärda och fariseerna fram till honom med en kvinna som hade gripits för äktenskapsbrott. De ställde henne mitt framför sig och sade: ”Mästare, den här kvinnan greps på bar gärning, när hon begick äktenskapsbrott. I lagen* har Mose befallt oss att stena sådana. Vad säger då du?” Detta sade de för att snärja honom och ha något att anklaga honom för. Men Jesus böjde sig ner och skrev med fingret på marken. När de stod kvar och frågade honom, reste han sig och sade: ”Den som är utan synd må kasta första stenen på henne.” Och han böjde sig ner igen och skrev på marken. När de hörde detta gick de därifrån, den ene efter den andre, de äldste först, och han blev lämnad ensam kvar med kvinnan som stod där. Jesus reste sig upp och sade till henne: ”Kvinna, var är de? Har ingen dömt dig?” Hon svarade: ”Nej, Herre, ingen.” Då sade Jesus: ”Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer!”
Det berättas här om en människa som gjort fel. En som har syndat mot Gud och andra människor. En människa som förtjänar att dö. Förtjänar att krossas med stenar.
De andra människorna letar efter någon att döma henne. Döma henne att sota för sina brott. Döma henne till att lida och dö. I skam och vanära…
Men de hittar ingen domare villig att avkunna dom. Bara en som vägrar att döma.
I Mel Gibsons film ”Passion of the Christ” finns denna scen och denna kvinna med. Andra gången vi ser henne är det tillsammans med Maria, Jesus mamma, utanför den romerska kasernen där Jesus torteras. När de romerska soldaterna gjort sitt grymma jobb och Jesus, det som är kvar av honom, förts bort, går Maria och kvinnan fram till platsen där han piskats. De ser blodet. De ser lidandet.
De tar av sig tyget som täcker deras hår och börjar torka Jesus blod från marken där det spillts. Blodet från Marias egen son, Guds enda son.
Och där, i ett ögonblick, så förstår kvinnan Kristi kärlek till henne. Hon förstår vad det kostade honom att säga de där orden. Orden som löste henne från synden som bundit henne. ”Inte heller jag dömer dig”…
Om du känner nåt i ditt hjärta nu, så håll fast vid det. Låt inte din hjärna vifta bort det som oviktigt känslo-trams. För Jesus kärlek till dig går inte förstås med hjärnan. Det är en ofattbar kärlek.
Jag ser på Jesus med hennes ögon. För mig är Jesus den som vägrar döma mig. Den som går in i mitt ställe. Den som tar mitt straff. Den som bär den fulla kostnaden för att säga ”Inte heller jag dömer dig”.
För du måste förstå detta; Jesus kunde ha sagt till de religiösa ”Ta henne och döm henne efter Mose lag” och fortfarande varit rättfärdig och utan synd. Men Hans rättfärdighet var större än de religiösas. Han gjorde mer än att visa på ett rätt liv. Han bar oss som inte fixar att leva rätt och utan synd.
Det han sa till henne, och säger till dig och mig, kostar honom. ”Inte heller jag dömer dig”. Det är inte att Han säger, ”Vi glömmer det här” Det är ”Jag ser dig, och jag ser din synd. Det du har gjort. Men, älskade, jag vill inte att du skall behöva betala priset för din synd. Jag betalar priset istället för dig.”
”Syndens lön är döden” (Rom 6:23) står det i bibeln.
För mig är Jesus den som vägrar döma mig.
För att han älskar mig.
http://www.youtube.com/watch?v=Dooif2-yAoI
Förbehåll: Detta är en predikan jag hållit ”live” och denna text var mitt manus. Jag frångår ofta manus när jag predikar, så denna nedskrivna predikan var med all säkerhet inte den jag höll ”live”. (Ords. 16:1)